Ariel 3525

Igår fick Ariel åka på äventyr igen. När jag skulle lasta blev hon så stressad att hon började skaka i hela kroppen. Pratade lugnande med henne, men hon slutade inte skaka. Gick försiktigt in i transporten med henne och hon protesterade ingenting, men skakade ändå. Min stackars älskling, om jag kunde förklara för henne hur roligt vi skulle ha det... :-(

 

Framme i Nyland så konstaterade jag att hon fortfarande skakade när vi stannat. Men så fort hon klivit av transporten och såg var vi var, så tog hon ett djupt andetag och slutade skaka. Förhoppningsvis lär hon sig att det bara är roligheter när transporten är inblandad. Det här stressbeteendet började hon med efter att vi åkt till Ultuna lite för många gånger och spolat urinblåsan. Så nu gäller det att vi har många roligheter för oss i fortsättningen när vi åker. 

 

Gjorde i ordning henne och gick sedan in i stallet för att vänta på M och M. M kom med Putte och gjorde i ordning honom medan vi pratade. Lagom till att hon var klar, så kom M med Dollar ridande. 

 

Vi gav oss iväg runt sjön, först skrittade vi fram tio minuter, sedan försökte vi trava så mycket det bara gick. I de brantare nedförsbackarna skrittade vi, samt där det var asfalt. Ingen av hästarna är särskilt vana att gå på asfalt, så då gäller det att ta det lugnt. Jag skulle egentligen vilja rida Ariel mer på asfalt, men med timmerbilar som kör 100 knyck på vår väg blir det lite för riskfyllt. :-(

 

Ariel var supertaggad, hon skulle prompt vara först hela tiden. Däremot märktes hennes rutin när vi skrittade, då gick hon i ett lugnt tempo med lågt huvud och vilade. Hon lurade mig flera gånger, jag trodde verkligen att hon var trött, men så fort jag bad om trav, så var det full fart och först som gällde. ;-) Hon har helt klart lärt sig att man vilar i skritt, så jag hoppas så att hon skall tycka distansritt är roligare nu, för hon är verkligen gjord för det!

 

Vi testade ett par galopper också, men kunde snabbt konstatera att när Ariel galopperar sin lugna galopp, så travar Dollar en lite snabbare trav... Kanske testar vi lite galopp på storsjöritten, men då kommer stackars Dollar inte få galoppera. För när han galopperar så lär väl Ariel gå över i fyrsprång... :-P

 

Hästarna skötte sig superbra och vi hade roligt trots att det småduggade. Jag påpekade dock att det är bästa distansvädret, även om det är lite tråkigt med regn. Speciellt vi som sitter på kallblod behöver all extra kylning vi kan få. 

 

Skrittade sista km hem och hade tre helt lugna hästar när vi var hemma igen. Så imponerad av dem!