Träna borta

Igår lastade jag Ariel och åkte till Nyland för träning. Ariel var skeptisk att gå in i transporten, stod och tvekade på rampen med frambenen. Jag lät henne stå och fundera, men när hon började backa sade jag ifrån. Då blev hon så förvirrad att hon traskade in fast jag var kvar ute. :-P Hoppas det går att lära henne att gå in i transporten själv, det är så mycket lättare... 
 
Framme i Nyland ville hon backa ut innan hon fått ok, då var det skönt att ha dörr istället för bom i bak... Hon lyssnade så bra när jag sade ifrån, så sedan kunde jag öppna dörren helt och sätta fast den innan hon backade ut på kommando. <3
 
Vi var alldeles för tidiga, så hon fick beta en kvart innan jag tog på grejerna, satt upp och skrittade iväg. Vi red Ariels favoritrunda, traktorvägen mot Hammar, klättra lite och tillbaka förbi sommarstugan. Vi joggade lite i trav där det gick och tog även ett par galopper för att mjuka upp oss, sedan blev det skritt när vägen började slutta utför. Ariel kändes fin, mjuk och fokuserad. Ända tills vi skulle passera en parkerad bil med en hysteriskt skällande hund i... Då var hon tvungen att gå i sidled förbi. Den snälla ägaren ropade undrande om hon skulle flytta på bilen, men det var bara trams från en pigg Ariel, så jag ropade tillbaka att det inte behövdes. ;-)
 
Sedan var hon spänd hela vägen till ridbanan... Hann skritta fram ett halvt varv innan P kom. Förvarnade om spänd häst, men när vi satte igång och jobbade så var hon snarare lite seg än spänd. 
 
Vi red på volten i trav, försökte hitta rätt tempo samtidigt som hon höll sig på volten ställd och böjd. P krävde mer trav än tidigare, för att vi skulle få våra 60 % i år...
 
Jag har en liten förhoppning om att få 60 % i en LB under hösten/nästa vår, då kan vi ansöka om att få vara med i öppen klass på Fjord-SM i Örebro. Så därför har P en extra morot att ta till. ;-)
 
Vi fick minska den stora volten med bibehållet tempo, det var väldigt jobbigt enligt Ariel. Men hon kämpade på. Upplevde som sagt att hon var lite seg igår, så jag skall testa att rida med spö igen framöver. Hade behövt något att dutta lite lätt vid skänkelläget ibland...
 
Sedan galopperade vi! Fick försöka att kräva ställning i nacken, det var helt omöjligt i höger varv. Ariel sprang utåtställd med bogen in. :-S Jag försökte få till det, med resultatet att Ariel genade alltmer inåt i volten. Vi testade i vänster varv sedan, där jag fick instruktionen från P att inte bry mig om det blev en liten volt, försöka sitta över lite utåt själv och bara fortsätta rida på oavsett vad Ariel hittade på. 
 
Då lossnade det! Förvisso var volten mindre än jag önskade, men Ariel var plötsligt böjd och ställd inåt. Hurra, det gick! Efter några galopper i vänster varv provade vi med höger igen och eftersom jag visste att det gick i vänster, så gick det plötsligt i höger också. :-P Vi behöver träna mycket mer på det här framöver, men jag skall fortsätta tänka att hon skall flytta sig för innerskänkeln, både före fattning, i galoppen och i avbrottet. 
 
Avslutade med att jogga av en nöjd och trött Ariel. Skrittade av henne på grusvägen innan hon fick kliva på transporten igen. Hon tvekade återigen på rampen, men snälla M smackade åt henne så hon klev in hela vägen. Har hon bara kommit upp med bakbenen på rampen går hon alltid hela vägen in. <3
 
Hemma igen var hon lite ivrig att gå ut, men stod sedan lugnt medan jag fixade med dörren. Sedan backade hon ut och verkade vara förvånad över att vara hemma igen. ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0