Ariel 3525

Igår var det hoppträning i Nyland. Vi byggde fram fyra hinder, två oxrar på långsidan och ett koppelräck och ett plank som dogleg på andra långsidan. 

 

Uppvärmningen var brutal... Ibland undrar jag om P är tankeläsare. Har funderat lite senaste tiden på att jag skulle behöva fokusera på sitsen, sedan späddes det på när Tidningen Ridsport hade en intressant artikel om sitsträning i senaste numret. Bland annat skulle man stå i lätt sits, rida utan stigbyglar samt rida lätt utan stigbyglar. P hävdade att hon inte läst den. ;-)

 

Vi fick alltså rida klockan (med bommar) i trav, stå upp två steg och sitta ned ett. Hahaha, min balans är verkligen ett skämt. Visst fick jag till lättridningen, men Ariel gick i snigeltempo (kom inte åt att driva) och volten blev väl mer en fyrkant. Fascinerande hur jag bara kan fokusera på en sak åt gången. 

 

Sedan fick trava i lätt sits över två av bommarna och galoppera i lätt sits över två. Så både övergångar och stå i lätt sits samtidigt. :-P Ariel gjorde riktigt fina fattningar i alla fall och jag tyckte jag fick till sitsen hyfsat ibland. Men det behövs mer träning (och fy vad trött man blir!). 

 

Slutligen (ja, vi fick pusta lite emellan som tur var) skulle vi rida utan stigbyglar i trav, halva volten nedsittning och halva lättridning. Det var faktiskt den lättaste övningen för mig, då jag tränat mycket lättridning utan stigbyglar ihop med Hampus. Ariel började gå i en bättre trav och tom jobba i form då och då. Härligt! :-)

 

Sedan var vi helt slut (ryttarna alltså) och det var dags att börja hoppa. :-P Vi fick hoppa fram på planket i trav, jag tyckte Ariel hoppade bra redan från början. Hon tar i med bakdelen på ett helt nytt sätt nu och det gäller att hänga med. ;-) När vi hoppat planket ett par gånger fick vi fortsätta genom kortsidan, över första oxern, göra en volt runt planket, över första oxern igen, över andra oxern, göra en volt runt koppelräcket och så över andra oxern igen. Jag fick en liten klump i magen, fasiken, inte en massa jobbiga volter igen! :-(

 

Men någonting har hänt, helt klart! Jag kunde sitta rätt i sadeln, titta dit jag skulle och med små skänkelhjälper kombinerat med kram av tygeln (dvs händerna på plats och inte fladdrandes utanför) få Ariel att galoppera på en volt exakt i det spår jag tänkt mig. Det blev så enkelt, så lätt och så balanserat! <3 

 

P var mycket nöjd med oss, även när vi vände på övningen och gjorde volterna åt höger istället (utan att hoppa planket). Jag tror att det var en kombination av fokuserad häst, fokuserad ryttare, att Ariel blivit starkare i kroppen och att hon trivs med dressyrbettet som jag numera också använder i hoppningen. Det var så skoj att jag hade velat göra övningen igen. ;-)

 

Vi fick sedan ta oxarna en gång utan att göra volter, då snubblade Ariel i landningen efter första och i total obalans travhoppade hon andra oxern. P berömde henne för hennes hoppvilja, det är ju det allra viktigaste för en hopphäst. Jag berömde förstås också, hon är fantastisk som räddar mig i olika situationer. 

 

Sedan fick vi hoppa ett par olika linjer. Först koppelräcket på diagonal och ut över oxern närmast utgången. Jag tycker ju att det är lite knepiga svängar som blir, först måste jag tänka diagonalt och sedan räta ut hästen. Plus att jag tycker Ariel hoppar lite väl nära inpå oxrar... Men det är en vanesak och hon gjorde helt rätt hela tiden. Förutom vid ett tillfälle då hon fick syn på Miranda i en hage och tappade fokuset helt vilket resulterade i att hon ramlade in i ett hinder. ;-)

 

Därefter hoppade vi planket från utgången och över andra oxern. Det var inte heller några bekymmer, bara se vägen och ha Ariel rak mot oxern. Roligt var det!

 

Vi avslutade med att hoppa en bana på sju hinder, först över planket, genom kortsidan och över bägge oxrarna, genom andra kortsidan, över koppelräcket och första oxern från andra hållet. Därefter genom kortsidan igen, över planket och avslutningsvis över andra oxern igen. Hindren låg på 60-65 cm. 

 

Ariel hoppade superbra, vi fick till vägarna perfekt och höll galoppen hela tiden. Det kändes som det gick lite för långsamt, men ändå en riktig skolrunda. P var supernöjd efteråt och påpekade att Ariel landat i rätt galopp varje gång, vilket förstås underlättade i att få en rytmisk runda. Jag tyckte att galoppen var lite långsam, men P sade då att Ariel nu är så stark att hon kan gå i den korta galoppen utan att det blir jobbigt för henne och hon hoppar ändå bra. Dvs ännu mer framsteg! :-D

 

Joggade av en superfin och nöjd häst, som efter avskrittning fick stå i transporten och sova medan vi byggde bort banan. Det var helt okej och jag blir alldeles lycklig över vilken fanstatisk, okomplicerad kompis jag har! <3