Ariel 3525

Igår blev det ett sent dressyrpass tillsammans med Ariel. Jag hade intaget och först hade jag inte tänkt rida. Men så slog ridsuget till ändå, så jag gjorde i ordning henne och gick ut till ridbanan.

 

Vi började med en voltövning i skritt. Man rider på stora mittvolten. På de öppna sidorna på volten, där det finns ytterligare tio eller tjugo meters yta, gör man en tiometersvolt åt "fel" håll. På de stängda sidorna på volten, gör man en tiometersvolt inuti stora mittvolten. Så när man ridit ett varv på stora mittvolten, har man samtidigt fått in två tiometersvolter i vänster varv och två i höger. Oavsett vilket varv man rider på stora mittvolten.

 

Ariel blev så mjuk och lyhörd av den övningen. När jag kände att hon var lite ofokuserad, så gjorde jag bara halt och bad henne gå framåt igen. Det blev inte många halter, men några stycken när hon hörde ljud som verkade intressantare än matte. ;-)

 

När hon kändes helt fokuserad på mig, så smög jag in övergångar till trav på voltspåret. Först bara några meter, sedan skritt och lugn häst igen. Sedan längre och längre stunder, tills vi kunde trava ett par varv på stora mittvolten. Jag skippade de små volterna då, känns lite överkurs just nu. Det viktiga är ju att hon håller sig lugn och bibehåller takten.

 

När helst jag tyckte att hon blev för ivrig i traven, så gick jag ned till skritt, gjorde skrittvolter, halter eller skänkelvikning på volten. Så hon hela tiden hade någon ny uppgift att fokusera på. Varvade även med mikropauser på lång tygel i skritt, så hon fick belöning i form av vila när hon var duktig.

 

Vi gjorde sedan en riktigt rolig övning, som helt kort består av tempoväxlingar i skritt. Men jag bad Ariel göra dem enbart med sitsen och det fungerade så bra! Att få henne att korta skritten enormt mycket eller älga iväg i jättekliv, bara med hur jag rörde mig med bäckenet. Så coolt!

 

Eftersom hon var så fokuserad och med mig, så beslöt jag mig för att testa galoppen också. Eftersom det är en "stor" grej för oss fortfarande, så har jag bestämt mig för att bara galoppera om det känns som det kan göra någon nytta. Dvs är hon fladdrig och stressad, är det ingen idé att ens försöka galoppera. Hon måste vara lugn och med mig först. Men igår testade vi att hitta ett lugn i traven, fatta galopp (jag i lätt sits), rulla på några språng och sedan tillbaka i trav och åter hitta lugnet. Gjorde det en 3-4 gånger och Ariel frustade förnöjt när hon märkte att det inte krävdes några enorma saker av henne. Bara lyssna på matte och dansa med. <3

 

Ja, igår var hon verkligen magisk och jag ser fram emot fler sådana stunder tillsammans, nu när jag börjar lära mig HUR jag egentligen rider den här hoppetossan. :-)