Något ofokuserad programridning

Idag blev det lite turbulent när jag gjorde i ordning Ariel. Lämnade kvar Ricky i hagen med de andra hästarna, men det var inte populärt, de trängde in honom i ett hörn, så han tog sig genom staketet och ut till mamma igen... Det var inga problem att fånga in honom och släppa ut i hagen igen, men både jag och Ariel blev förstås lite ofokuserade av det. 
 
Tog inga risker, utan red enbart på ridbanan. Värmde upp i frisk trav, försökte att bara jogga på utan att bry mig så mycket i formen. Gjorde några fattningar och rullade på i galopp några varv, det kändes också bra. Hon är fortfarande för känslig för mina viktändringar, så jag måste skärpa mig och verkligen sitta mitt över henne, så hon inte genar...
 
När vi värmt upp satte jag mig ned och red igenom LC:1. Fokuset var som sagt inte fullständigt på uppgiften, men jag hade överseende med det. Till min lättnad (så här i efterhand) fastnade jag inte i något problem eller misstag, utan red bara vidare utan att lägga för stor vikt vid vad vi gjort. Travprogrammet fungerade riktigt bra, de där förbaskade serpentinerna känns lätta nu och övergångarna till skritt samt den fria skritten är inga bekymmer. Utan det är ju galoppen som vi fortfarande kämpar med. 
 
Jag tyckte ändå att vi fick till fattningarna riktigt bra idag och volterna var bättre Fortfarande utåtställda och hon ramlar in i volten på slutet, men vi höll voltstorleken! Det tackar jag alla gånger jag traskat programmet själv på ridbanan medan hästarna betat, jag behövde verkligen få in känslan av hur stor en 20-metersvolt egentligen är. 
 
Avbrotten är inte så roliga, men de vet jag vi behöver slipa på. Halten gör hon fantastiskt bra, där är det jag som måste bli bättre på att andas, räkna till 6 sekunder och verkligen utnyttja att hon är stensäker på att stå stilla. 
 
Något jag inte tänkt på när jag pluggat programmet, är hur snabbt efter sista galoppen halvbågen i trav med skrittsteg kommer, så den behöver vi träna fler gånger på så vi inte överraskas på samma sätt som idag. 
 
Efter hälsningen fick Ariel skritta ett var på lång tygel medan jag funderade på vad vi gjort bra och vad som behövde förbättras. Sedan tog jag beslutet att faktiskt rida igenom LB:1 också. Vi är egentligen inte alls tillräckligt bra för det, men samtidigt skall vi tävla om en månad och då är det bra att ha känt på programmet i alla fall. 
 
Ariel kändes mer med mig i LB:1. Uppridningen blev bättre och de två tiometersvolterna i trav passar henne riktigt bra. Tyckte faktiskt vi fick till lite förlängda travsteg också. ;-) Skritten är jag lite osäker på, eftersom hon skall bli längre i formen men inte få fri tygel. En träningssak som jag får ta upp med P vid något tillfälle. 
 
Galopperna är förstås inte bättre i LB:1 när det plötsligt blir både mindre volter, kortsidor samt ökningar. Men jag tyckte ändå att upptagen efter ökningarna fungerade bättre idag, än förra höstens tävlingar, då jag inte kunde korta galoppen utan att hon bröt av till trav. Däremot fattade hon vänster galopp i höger varv, inga problem alls tyckte hon. ;-) Något har ju helt klart hänt i hennes kropp, eftersom hon förut alltid föredrog höger galopp och nu istället föredrar vänster... Jag får fortsätta nöta med att köra korrekta fattningar, är något jag slarvar med alldeles för mycket. 
 
Mellantraven blev en klar ökning, sedan om det är ökad steglängd eller mellantrav är jag inte tillräckligt duktig för att bedöma. Däremot var hon fantastiskt fin i traven på slutet, så där kan vi säkert plocka några extra poäng. 

Skrittade av en nöjd häst och kände att vi inte alls kommer skämma ut oss på tävlingen, bara jag ser till att göra mig av med min prestationsångest och njuter av min fina häst. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0