Övergångar, övergångar

Igår red vi längs storgatan och dressyrade. Vi passerade hagen på vägen dit, så Ariel blev orolig då Ricky inte var i hagen (eftersom han var i boxen som han brukar när vi rider). Den spänningen satt i hennes kropp hela passet, men det kändes ändå okej eftersom hon gjorde det jag bad henne om ändå.
 
Under uppvärmningen jobbade vi med övergångar halt-skritt, skritt-trav och trav-galopp. Hon var helt okej reaktiv, men jag vet att hon kan bättre när hon är helt fokuserad. Fattade fel galopp ett par gånger, men det är mest för att jag verkligen är värdelös på att ge hjälperna korrekt. Efter träningen för S har jag liksom blivit lite för fokuserad vid min ytterhand, så jag glömmer allt annat. Suck!
 
Efter uppvärmningen jobbade vi ett kort "arbetspass" där jag fick sitta ned i trav och galopp. Känns fortfarande ovant, jag måste vänja mig vid att hon inte är unghäst längre. ;-) Dessutom måste jag byta sits på sadeln, har fortfarande "mysa i skogen-sitsen (G3)" när jag egentligen behöver den mer stödjande "dressyrsitsen (G4)". Stigbyglarna (sviktande) väntar jag dock med att byta tills jag känner att knäet är helt bra. 
 
Arbetspasset bestod först av övergångar trav-galopp där jag skulle försöka få tillbaka traven i rätt takt så fort som möjligt. Samt kanske få till lite bättre fattningar. ;-) Ariel var dock väldigt taggad, eftersom nosen var vänd hemåt. När jag (till hennes förvåning) vände bortåt igen fungerade plötsligt övergångarna mycket bättre. :-P Det är väl nackdelen med att träna ute, hon blir lättare ofokuserad och får för mycket motor ibland. 
 
Sedan jobbade vi med programridning, dvs övergångar halt-trav. Där fanns det också en del att träna på. Hon var alldeles för långsam att stanna men precis lika långsam att komma upp i trav igen. Ju fler gånger vi gjorde det, desto bättre gick det, men ingen var bra och alla var över tygeln. Vi har en bit kvar till 60 % kan man säga. :-P
 
Joggade henne lite med viss förhoppning om att få henne avspänd, men icke. Fick skritta av sista biten hem och hon verkade i alla fall nöjd med passet. ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0