Hoppa utan ork

Igår var det hoppträning inför dagens tävling. Kände mig låg och seg redan innan träningen, men kom ändå iväg. 
 
Efter framskrittning fick vi börja med en travövning, vi började i vänster varv, där vi skulle göra en volt i hörnet (andra hörnet på bortre kortsidan), öka traven längs långsidan, minska traven några steg, öka igen och sedan göra en volt i hörnet (första hörnet på kortsidan närmast stallet), sedan vända in på kvartslinjen, göra volt till höger runt ett hinder, sedan övergång till skritt, upp i trav igen och volt till höger runt ett annat hinder. 
 
Ariel gjorde övningarna riktigt bra! Visst är hon inte lika lätt att jobba på volt när hon är under uppvärmning, men hon kämpar på och var lyhörd. Sedan var underlaget rätt så sugande, det kändes att hon inte orkade ta i lika mycket som vanligt i traven. Jag var däremot helt slut redan innan vi bytte varv... :-( Tog en skrittpaus innan det var varvbyte och Ariel jobbade lika fint där. Sedan tog jag en skrittpaus igen strax innan alla fick skritta lite. Noll ork... :-(
 
Sedan modifierades övningen till galopp istället. Då skulle vi galoppera genom kortsidan, göra volten i hörnet, öka galoppen på långsidan, korta upp och göra volten i hörnet, vända in på kvartslinjen och bryta av till skritt. Sedan hitta en lugn, avslappnad skritt innan galoppfattning strax innan vändningen ut på kortsidan igen. 
 
Här var Ariel FANTASTISK. Hon galopperade bra genom volterna, ökade så fint på långsidan, kom tillbaka utan att tappa galoppen och presterade samtidigt en fin skritt på kvartslinjen. Så sjukt stolt över henne!
 
Men jag blev ännu mer slut och insåg att någon tävling skulle jag inte orka med. Inte heller någon banhoppning på träningen... Sade till P att jag hoppade så länge jag kände att jag orkade och sedan skulle jag bryta. Surt...
 
Fick hoppa fram i trav på ett koppelräck på en diagonal. Ariel hoppade bra, jag fuskade med mantag. ;-) Sedan hoppade vi två hinder med någon typ av sväng, men då var jag så slut jag minns ärligt talat inte hur de stod. :-( Däremot minns jag de härliga sprången med ett koppelräck och en oxer på långsidan, för det var efter andra gången vi hoppade det som jag tackade för oss... Ville sluta med bra språng i kroppen, så sedan joggade jag av Ariel (hon var superfin!) innan vi skrittade av utanför banan. 
 
Totaldeppig blev jag. Oklart varför, om det var för att jag inte orkade eller för att det varit lite mycket senaste tiden eller för att jag har för höga krav. Oavsett, så slutade det hela med att jag storgrinade i bilen på vägen hem och lovade mig själv att bara göra roliga saker framöver. Får se vad det betyder i slutändan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0