Lång och låg på vändplanen
Igår skrittade vi iväg till vändplanen för att se om den kanske fungerar att rida på. Min "ridbana" är övervuxen...
Började med att försöka hitta känslan i skritt. Direkt jag kortar tyglarna (men fortfarande längre än tidigare) söker Ariel stöd och säger "här är det skönt att vara matte". Känns fantastiskt att vi hittat detta läge, nu är det bara att fortsätta det arbetet.
Red lätt i traven och försökte bara hålla det mjukt och balanserat. Gjorde en del övergångar, först till skritt och därefter till galopp. Brydde mig bara om bra fattningar och bröt av till trav igen efter några språng. Jobbigt enligt Ariel. ;-)
Joggade av en superfin, mjuk häst. Hela tiden lång och låg, med ryggen uppe. <3
Kommentarer
Trackback
