Ariel 3525

I söndags var det hoppträning igen. Sista på åtminstone tio dagar... När jag gjort i ordning Ariel i hagen (inkl satt på senskydd) gick jag och gjorde i ordning transporten, precis som jag brukar. Men när jag kom tillbaka till hagen med grimma och grimskaft, så var Ariel försvunnen... Hon hade (tillsammans med Ricky) vandrat iväg genom hagen och den är inte precis liten. Så vi blev sena till träningen och jag hade ett stresspåslag som jag gärna sluppit. 

 

Väl framme tog jag på grejerna i raketfart och satt upp i min nystoppade hoppsadel. Kändes underbart! Som tur var så hade P inte avslutat föregående träning än, så vi hann skritta fram innan det var vår tur. Skönt!

 

Det var fokus på trav detta pass, vi började med en evighetsövning som var rätt snurrig. På medellinjen var det utlagt tre travbommar på böjt spår, två koner och sedan ytterligare tre travbommar på böjt spår. På läktarlångsidan låg det två serier med tre travbommar vardera. Övningen var att helt enkelt trava över de tre första bommarna på långsidan, göra en volt vid A, över tre bommar på volt, göra en övergång skritt-trav på bortre långsidan, vända in mellan konerna, byta varv och trava över den andra bomserien på långsidan, volt vid C, över de tre sista bommarna på volt, övergång skritt-trav på bortre långsidan, mellan konerna och så tillbaka på de första bommarna. Puh, jag blir slut bara av att förklara...

 

Ariel hade fokus på allt utom uppgiften. Hon tog sig ändå över bommarna bra, hon gjorde okej volter och övergångar. Men hon kollade på folk på läktaren, på hästarna i hagarna, på människor som promenerade på vägen, på en moped som körde långt borta etc. Det var som att försöka kommunicera med någon som håller för öronen och skriker "lalalalalala". 

 

Först blev jag frustrerad, men sedan blev jag faktiskt bara full i skratt (heja mig!). Det är ändå en träning och hon gjorde faktiskt alla uppgifterna. Om än utan något fokus. :-P Det var helt enkelt inte hennes dag. 

 

Övningen gjordes om så vi fick göra volterna i galopp över bomhög (samt skippa övergången skritt-trav), vilket gick över förväntan. Hon börjar verkligen bli helt okej att galoppera. Det kändes så skumt första galoppvolten, men det är för att jag inte vant mig vid hennes lugna galopp nu när hon orkar galoppera i långsammare tempo. 

 

Därefter gjordes bomserierna på långsidan om till koppelräck som vi fick travhoppa. Här tände faktiskt Ariel till lite, först något för mycket så hon slarvade och rev (dvs jag satte för mycket tryck i henne), sedan hoppade hon superbra språng och jag kunde följa med bättre än jag gjort tidigare. Jag tror en del beror på den omstoppade sadeln, jag hamnar inte i bakvikt utan kan lätt följa med framåt. Eftersom jag känner att jag kan det, blir jag inte för ivrig och hoppar av före hästen längre. Så härligt! :-D

 

Sista språnget på koppelräcket var på 85 cm, höjdhoppsrekord för oss i banhoppning (har hoppat terränghinder på 90 cm) men det kändes inte högt öht utan det var bara att följa med och så flög vi! <3

 

Sedan satte vi ihop allt till en bana igen (fast koppelräcken sänktes till 70 cm), så det blev samma övning som vi gjort innan, med galopp i volterna och trav mot koppelräcken. Så roligt! :-D Ariel återgick till att vara väldigt disträ och ofokuserad, men hon gjorde iaf jobbet. 

 

Blev lite nojjig när jag joggade av henne att hon började tröttna på hoppningen, men P tyckte mest att hon gjorde det hon skulle utan några större åthävor och att det var bra. Jag nojjar dock vidare iaf... ;-)

 

Efter att ha skrittat av ute (lyxigt nog skulle inget byggas bort!) masserade jag Ariel bakom vänster bogblad och stretchade frambenen (order från massören). Ariel tyckte det var så skönt med stretching, så jag beslöt mig för att from nu stretcha alla fyra benen och även ryggen i fortsättningen. Det är ju inget som skadar och hon älskar det. <3

 

Sedan fick hon kyllera på benen och så fick hon beta en kvart innan vi lastade och åkte hem. Nu blir det en lugnare period då jag inte kan åka iväg någonstans då jag är hundvakt. Men det är nog precis vad Ariel behöver. :-)