Ariel 3525

Igår åkte jag med Ariel till Nyland för massage och sadelprovning. Det var U som masserat henne några gånger tidigare samt provat ut hoppsadeln som kom dit. Hon kände igenom Ariel och hittade en del spänningar. Eftersom Ariel är en cool häst (som älskar massage) fick hon djupvågsmassage. Det var en apparat som kunde massera mycket djupare än U kunde komma med muskelkraft och Ariel älskade det! <3 Hon är så härlig den hästen, extremt tydlig med när spänningar släpper och när det är extra skönt. :-D

 

Hon hade spänningar runt vänster bog (mot benet till) som inte släppte helt, så det ska jag massera och stretcha så fort jag jobbat henne. Sedan hade hon lite spänning i vänster "ryggfilé" och höger länd som gick bra att massera bort. Det diagonala problemet hänger (tyvärr) ihop med att jag blivit så förbaskat sned efter min fotskada. Hoppas sjukgymnasten ska kunna hjälpa mig med det nästa vecka. 

 

Sedan provade vi sadlar! Först checkade vi av min hoppsadel (Trainer's Professional), som fortfarande ligger bra, men den behöver stoppas om. Fick rida i en exakt likadan (fast ny) och känna skillnaden när stoppningen är rätt. Åh så jag älskar känslan i den sadeln! <3 Ställde mig upp i lätt sits och rullade en långsida i galopp, varvid U påpekade hur oerhört enkelt det ser ut när jag står i lätt sits, hur jag, hästen och sadeln harmonierar och det blir balans. :-D Sånt värmer att höra!

 

Bara för skojs skull fick jag sedan testa en ErgoX2 Confidence, som satt helt okej på Ariel, men inte alls gav samma känsla. Skönt att veta att vi inte behöver byta hoppsadel. :-)

 

Sedan gav vi oss in i dressyrsadelträsket. ;-) Började med att testa en ErgoX2 Salmiak, det kändes verkligen som att rida med handbromsen i. Hur jag än gjorde så försökte Ariel stanna och när jag tex travade och tänkte göra en förhållning, så bara tvärnitade hon. U bad oss rida en stund i den, för det tar tid att hitta balansen, då hästen blir mycket känsligare i Ergon än i många andra sadlar. Men trots att vi fortsatte några minuter till fick vi ge upp. Sadeln hade för smal midja för mig, så jag hamnade i bakvikt och bromsade därmed Ariel hela tiden. Fascinerande att få uppleva, men typiskt då sadeln i övrigt var så bekväm!

 

Fick testa U:s egna Ergo istället, som var en tidigare modell av samma sadel, men där midjan var bredare. Den var så mycket bättre! En lättnad att få sitta korrekt och ha en häst som verkligen bjuder under sig. Underbar! Fick ok från U att köpa den av henne, om det var så att den skulle vara bäst av de sadlar vi provade. 

 

Därefter provade vi en Trainer's Mariel. Eftersom Ariel gillar bommen Trainer's har, så kanske även dressyrsadeln skulle vara av det märket. Men usch och fy! Jag kunde inte rida många meter, hamnade i framvikt något helt otroligt, så pass att jag fick ont i svanken bara de få minuter jag red. Ariel verkade dock tycka om den, hon var nöjd och glad, men i och med min obalans blev hon lite hastig i sina rörelser. 

 

Sedan testade vi en Henri De River, men där red jag inte heller många meter för den kändes också blä. För både mig och Ariel. ;-) Hamnade inte lika mycket i framvikt som i Mariel, men tillräckligt för att det inte skulle kännas bra. 

 

Näst sista sadeln blev en Globus Crincle, som satt riktigt bra på Ariel. Jag blev förtjust när jag satt upp, åh en så bekväm sadel! Kände mig nästan helt nöjd, till jag bad Ariel trava... Det kändes så himla konstigt! Eftersom jag inte är superduktig på att analysera känslan, var det U som fick förklara för mig. Det som hände var att, även om jag satt bra, så tryckte sadeln på Ariels ryggslut så hon kunde inte få bakbenen under sig. Dvs de paddlade på långt bakom och jag fick en skum känsla. Så den sadeln fick tummen ned. :-P

 

Kontrasten blev därför förmodligen ännu större när vi provade den sista sadeln, en Trainer's Jessica. Jag satt som en drottning, perfekt lodrät sits och Ariel bara flöt fram. En sådan framåtbjudning! Det är så fascinerande med Ariel, hon är MYCKET tydlig med vad hon tycker om olika sadlar och när man väl hittar helt rätt (som vi gjorde med Jessican) så är det ingenting att fundera på. Vi presterade två riktigt fina fattningar i bägge varven och jag kunde galoppera på volten med skänklarna på plats och stötta Ariel, så hon höll voltspåret exakt där jag ville. LYCKA! :-D

 

Sken som en sol när jag red fram till U och förklarade att den här ska vi baske mig ha! Helst i brunt... ;-) Så hon ska kolla upp leveranstiden på en brun och är den inte alltför lång, så blir det en sådan. Annars får jag nöja mig med en svart sadel igen. ;-)

 

Jag är så himla, himla nöjd med dagen. Dels att jag får behålla min älskade hoppsadel (som Ariel också älskar!) och dels att vi hittade en dressyrsadel som verkligen kändes suveränt bra. Det kommer bli så mycket roligare att träna nu, när sadeln hjälper mig istället för försvårar. Så får bomlösa sadeln vara en uterittssadel som vi kan mysa omkring i. :-)