Piggelin på promenad

Igår hade Jag och M bestämt riddate, så vi hämtade tillsammans in hästarna från hagen. Ariel fick provsmaka havreflarn som jag gjort, men de var inte goda. Hm, måste komma ihåg att ta med mig hästgodis framöver.

Inne i stallet blev det snabb avborstning och på med utrustningen. Velade lite innan jag tog sidepull på henne, hon har ju ändå varit ledig i två veckor. Hon var lite ivrig vid uppsittningen, men efter en liten påminnelse stod hon som ett litet ljus.

Vi red bort förbi klätterbacken och genom samhället och tillbaka (T hade sett oss från sitt fönster), framförallt i skritt men även lite trav. Ariel var taggad till tusen och bjöd upp till trav så fort det gavs tillfälle. Själv var jag alldeles för glad och sprallig för att klara av att bruka allvar, så det blev ganska många fnissiga travstunder.

Ariel kändes stark i kroppen, vuxen och redo för allt. Tills hon kom in i samhället och det fanns tusen saker att titta på. Då blir hon en vanlig treåring och glömmer att titta var hon går någonstans.

Sista biten hem stannade hon flera gånger och liksom sneglade bakåt, jag förstod inte alls vad hon menade förrän efter fjärde gången. Hon väntade ju på att jag skulle sitta av! Men igår blev det en längre tur uppsuttet, så hon fick stå ut med att jag satt kvar nästan hela vägen hem.

Åter i stallet skojade M med en plastmugg (knycklade ihop den så den lät), men Ariel var coola damen och brydde sig inte ett smack. Som belöning blev det promenad ut i hagen efter avsvampning.
Trackback
RSS 2.0