Busiga hästen!
I förrgår blev det bara en kort sväng i stallet, jag tränade visning vid hand och rengjorde tränset inför premieringen. Den här gången fick vi faktiskt till traven också, så det kanske inte går helt åt skogen på lördag.
Igår var det dags för uteritt med C och Maggie igen. Jag hade blivit förvarnad via facebook att Ariel hade ”förberett” sig inför premieringen, så chocken var inte så stor när jag kom till hagen och mötte en lerhög. Tydligen hade det regnat under dagen och Ariel hade passat på att ta sig ett gyttjebad.
Stallägaren håller på att gräva nya vattenledningar, rakt över stallplanen, men just när jag kom gående med Ariel var det fikapaus. Band upp henne ute så jag slapp damma ned stallet. Det var spännande tyckte Ariel, hon har aldrig stått uppbunden där ute förut.
Jag hann inte borsta mer än halva hästen förrän fikapausen var över och grävmaskinisten kom förbi. Han påpekade att det nog var bäst att jag flyttade på hästen, varvid jag frågade om de skulle gräva upp där vi stod. Inte så, så jag förklarade att vi nog skulle stå kvar. Ariel rörde inte ens på öronen när grävskopan började jobba igen…
Färdigborstad fick hon gå in i stallet där C och Maggie redan stod. På med alla grejer och ut på en tur bort mot klätterbacken och runt samhället. Ariel var piggare än piggast och först fick vi ha en rejäl diskussion kring vem som egentligen bestämmer. Hon försökte till och med trava i nedförsbacke, något jag trodde hon vuxit ifrån. Dessutom red jag henne på sidepull och det är definitivt inte lika mycket att bromsa med då.
När vi väl var överens så blev det lite trav och galopp också. Tre gånger galopperade vi och Ariel var lika yster varje gång. Hon tycker det är så himla roligt att hon knappt vet vad hon skall ta sig till. De första sprången blir lite långa och obalanserade, men sedan återfår hon balansen så jag bara behöver stå i fältsits och njuta.
Igår var det dags för uteritt med C och Maggie igen. Jag hade blivit förvarnad via facebook att Ariel hade ”förberett” sig inför premieringen, så chocken var inte så stor när jag kom till hagen och mötte en lerhög. Tydligen hade det regnat under dagen och Ariel hade passat på att ta sig ett gyttjebad.
Stallägaren håller på att gräva nya vattenledningar, rakt över stallplanen, men just när jag kom gående med Ariel var det fikapaus. Band upp henne ute så jag slapp damma ned stallet. Det var spännande tyckte Ariel, hon har aldrig stått uppbunden där ute förut.
Jag hann inte borsta mer än halva hästen förrän fikapausen var över och grävmaskinisten kom förbi. Han påpekade att det nog var bäst att jag flyttade på hästen, varvid jag frågade om de skulle gräva upp där vi stod. Inte så, så jag förklarade att vi nog skulle stå kvar. Ariel rörde inte ens på öronen när grävskopan började jobba igen…
Färdigborstad fick hon gå in i stallet där C och Maggie redan stod. På med alla grejer och ut på en tur bort mot klätterbacken och runt samhället. Ariel var piggare än piggast och först fick vi ha en rejäl diskussion kring vem som egentligen bestämmer. Hon försökte till och med trava i nedförsbacke, något jag trodde hon vuxit ifrån. Dessutom red jag henne på sidepull och det är definitivt inte lika mycket att bromsa med då.
När vi väl var överens så blev det lite trav och galopp också. Tre gånger galopperade vi och Ariel var lika yster varje gång. Hon tycker det är så himla roligt att hon knappt vet vad hon skall ta sig till. De första sprången blir lite långa och obalanserade, men sedan återfår hon balansen så jag bara behöver stå i fältsits och njuta.
Trodde att Ariel skulle vara trött efter ridturen, men när jag suttit av var det knappt att jag hann med i skritten. Gissa om jag längtar till vi tävlar distansritt! Förmodligen får jag nog ha bett på första slingan, annars blir det svårt att övertala henne att hålla tempot nere…
Trackback
