Galoppdebut!
Äntligen fick jag rida Ariel igen! Det är kanske löjligt, men jag har saknat det något enormt. Hade stämt träff med M, så vi hämtade hästarna i hagen och tog in dem i stallet. Snabb avborstning innan sadel och träns åkte på. Funderade på att ta senskydden, men sade åt mig själv att sluta vara så löjlig.
M ville visa mig hur man fortsätter efter stigen nedanför klätterbacken, så det var dit vi begav oss. Ariel var väldigt tjurig första biten, slingrade sig, satte sig på tvären och backade. Matte var ganska brutal i skänklandet några gånger. Tänkte att jag satt på Maggie istället för Ariel och det fungerade alldeles utmärkt. Ariel var dock upprörd över den här nya matte, som plötsligt krävde saker. Hon hade ju inte fått någon ansökan om denna förändring, så som sig bör enligt reglerna. Sedan är hon på väg in i brunst och det gör ju sitt till.
Men efter första minuterna skärpte hon till sig och blev riktigt fin. Vi red blandat skritt och trav, där Ariel kändes superfin. Ridningen på Maggie har fått mig att återfinna viss balans även på Ariel, jag törs hålla om med benen och komma fram med höfterna mer, samtidigt som handen ändå förblir stilla. Tänk vad några veckors ridning kommer göra…
Det var riktigt fina ridvägar som M visade mig. Flertalet var både trav- och galoppvänliga, även om jag såg till att vi höll oss till trav ända tills vi fann en grusväg som verkade fortsätta i evighet bortåt. Förklarade för M vad som gällde, trav tills jag sade det magiska G-ordet och sedan galopp tills jag brutit av.
Ändå höll jag på att sabba det fullständigt. Satte mig ned i trav och gav galoppskänkel. Ariel fattade förstås ingenting, men eftersom Maggie galopperade bredvid henne så ökade hon traven så mycket hon kunde. Jag försökte ett par gånger till och Ariel ramlade in i galoppen. Fullständigt obalanserade började hon dra ut mot gräset bredvid vägen och jag fick bromsa lite mer än jag velat då kontrollen verkligen var noll. M fortsatte dock galoppera i lugn takt och efter att jag hämtat mig några sekunder i trav så bad jag om galopp igen, men den här gången kom jag ihåg att faktiskt ge kommandot muntligt. Ariel föll in i en fin, lugn (men vägvinnande!) galopp och jag kunde stå och balansera riktigt vettigt i fältsits. När det kändes bra, men ändå som om Ariel hade lite krafter kvar, så saktade jag av.
M hade hållit Maggie i kort galopp under tiden, de var ganska långt bakom det eh, lite ivrigare ekipaget. Men det var medvetet, för som M sade, om Ariel skenade, så skulle det ju inte bli lättare om Maggie hakade på... Klokt tänkt!
Väldigt nöjda och malliga vände vi hemöver och Ariel fick trava några gånger till. Speciellt vid ett tillfälle var vi verkligen så samordnade, jag behövde knappt sluta om med skänklarna för att hon skulle börja trava. Genom hela ridturen kände jag verkligen hur GLAD Ariel var över den här nya varianten på matte. En matte som faktiskt lät henne trava en hel del och till och med galoppera.
Efteråt blev det avsvampning innan en nöjd och lagom trött Ariel traskade ut i hagen. Själv lusläste jag kartan och insåg att det fanns massor med spännande ridvägar i och med den här nya länken mellan stig och grusväg… Den slinga vi ridit nu var på 4 km, då passerar man både stigar, grusvägar och asfalt. Perfekt!
Trackback
