Provridning och äventyr i skritt

Igår hade jag utsläppet och Ariel fick sig en liten påminnelse om att matte bestämmer även när hon har en annan häst i vänster hand. ;-) Medan Ariel åt frukost fixade jag färdigt i stallet och förberedde inför dagens ridtur. Sedan hämtade jag in Ariel, borstade igenom henne och kratsade hovarna. Sedan kom M som skall rida henne några gånger medan jag är bortrest vecka 13-14.

Jag visade hur sadeln fungerar och vilket träns jag föredrar. Sedan fick M ta med Ariel ut ur stallet och sitta upp. De red i paddocken i skritt och trav, blev lite lära-känna-varandra-ridning.



M var helt lyrisk efteråt och jag blev förstås extremt mallig. ;-) Hon tyckte att Ariel var mycket mer framåt och känslig än hon förberett sig på och att hon var väldigt mjuk och lösgjord. Stoltaste matten tog förstås åt sig, det är ju ändå jag som förvaltat den här fina hästen genom hela grundutbildningen. :-D

Sedan fick Ariel byta ryttare och vi skrittade iväg över åkrarna mot 272:an. Det var mycket luft under fötterna i början, hon är verkligen en sådan häst som blir piggare dagen efter ett tufft arbete...

Efter att vi korsat 272:an red vi i diket parallellt med vägen cirka trettio meter. Bilarna kör fort förbi oss men Ariel rörde inte ett öra. Trafiksäkrare häst får man nog leta efter. :-) Sedan red vi lite på grusvägen innan asfalten tog vid. Efter att ha korsat 272:an en gång till var vi äntligen på väg mot Tuna. Jag var lite osäker om det var rätt väg, men Ariel tyckte det var så skoj att vara på äventyr. Rätt vad det var så åkte huvudet rakt upp. Hon hade fått syn på några rådjur och tyckte absolut att vi skulle jaga efter dem. Vet inte vem som lärt henne det, men jag fick henne ändå att fortsätta framåt.

När vi skrittat bortåt en timme så vände vi och red samma väg tillbaka. Träffade på ett par islandshästar som tydligen var lika spännande som rådjuren, men vi kunde ändå skritta förbi dem på lång tygel. Fintjejen!

Hemvägen gick i lite mer turboskritt än bortavägen. Tyvärr fick jag aldrig igång gps:en vid stallplanen, så jag vet inga hastigheter eller exakta sträckor. Men ungefär en mil var vi ute i alla fall.

Tillbaka i stallet var hon lite småsvettig i sadelgjordsstaden, det är jobbigt att vara ivrig. ;-) Eftersom jag trodde att Raffinet inte fått lunch (är ena hästen inte i hagen vid lunchfodring så ställer vi bara kassen med lunch utanför) så skyndade vi oss ut i hagen. Men lunchfodraren hade redan gett Raffinet lunch, så istället fick jag stå 45 minuter och hålla henne borta från Ariels lunch. Jag som verkligen inte har tid med sådant... :-(

När Ariel ätit klart pussade jag henne hejdå och återvände till stallet.



Snälla M skjutsade mig till bussen medan vi fortsatte prata om finaste Ariel. Tror hon kommer att få en stor supporterklubb när andra börjar rida henne. ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0