Positiv känsla

Igår hämtade jag in en glad Ariel som hade ganska bråttom ut på äventyr. Det fick bli hoppsadeln jag red i, kändes ganska ovant...
 
Vi skrittade iväg mot rakbanan, då jag fått veta att underlaget var väldigt bra där. Travade en bit på grusvägen och tog även en kort galopp innan det blev skritt på asfalten. Framme vid rakbanan behövde jag knappt ta tyglarna förrän Ariel satte av i galopp. Egentligen skulle jag saktat av och rättat henne, för någon galopp hade jag inte bett om. Men hon bjuder så sällan upp i galopp självmant, så jag lät hennes hållas några meter.
 
Sedan jobbade vi med övergångar i alla gångarter. Det kändes bra, även om reaktionerna var lite sega emellanåt. Tror hon tagit lite mammaledigt... ;-) Hemåt gick förstås snabbare än bortåt, men jag kom ned i sadeln i galoppen på ett riktigt bra sätt. Som vi kämpat med det och nu är det inga problem alls. Jag bara sätter mig ned och följer med. :-P
 
Hon fick pusta på asfalten och sedan blev det ett par fattningar på grusvägen hemåt också. Givetvis en del trav med, och så avslutade vi med skritt sista biten hem. Hon var så nöjd med sig själv och jag med. Det börjar verkligen hända saker! Vi har fortfarande massor att jobba med, men om mina planer slår in så har vi minst tre år på oss innan vi skall ut på tävlingsbanorna. Då borde vi kunna lite mer... ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0