Ariel 3525

Idag skrittade vi ut. Det blev klätterstigarna, jag valde den förbi sommarstugan och så hem via grusvägen och läskiga huset. Ariel var lite tveksam till val av väg först, men gick ändå på i en hyfsat bra skritt. Lite för lugn egentligen, men hellre det än att hon exploderar. ;-) Hon var ganska tittig första biten, innan vi kom in i skogen, så jag fick sitta med korta tyglar först.

 

I skogen kunde hon gå på lång tygel och verkligen jobba genom kroppen. När vi sedan kommit ned på grusvägen insåg hon att vi var på väg hemåt och då var det bara att korta tygeln igen för att kunna hålla en normal skritt. :-P

 

Hon kom till jobb bra, istället för att studsa omkring, så det kändes skönt. Jag behöver bara vara mjuk och följsam i handen, hålla om med benen och spänna korsryggen, så sätter hon bakdelen under sig, höjer ryggen och hittar en fin form fram till handen. <3 Några steg då och då är verkligen ridningen enkel. Tills det dyker upp en katt förstås. ;-)

 

Vi skrittade totalt 20 min, så jag lägger det på minne till framtiden. Blir ju en perfekt runda att skritta av efter träning, speciellt om man tar den åt andra hållet så hon inte taggar upp på grusvägen. :-)

 

Jag hade fårskinnet på idag och var superförsiktig när jag spände sadelgjorden. Fick ingen reaktion alls från Ariel, så jag hoppas verkligen att det var träningsvärk tidigare och att hon nu bara har smärtminnet kvar. Får bli ännu noggrannare med sadelgjorden i framtiden.

 

Däremot var hon fortfarande öm framför juvret, så jag hoppas verkligen veterinären kan komma ut och kolla på henne snart. Hopplöst att man inte kan boka tid utan bara gå och vänta på när det passar dem. Fram för en privatpraktiserande veterinär här uppe!