Het som en kastrull

På kvällen efter att hovslagaren varit ute red jag ut på Ariel. Hon var fruktansvärt pigg, värre än på länge. Det var som om hon ville visa mig att jag måste rida alla dagar framöver, nu när jag har 1 ½ veckas semester...
 
Vi red på grusvägen över broarna och Ariel hade sådant tryck i bakkärran hela tiden. Inget vilande på steget där inte... :-( I traven var det ökad trav blandat med slängtrav, inte skoj att rida eller bra för hennes ben. Försökte dämpa henne så mycket som möjligt, men samtidigt vill jag inte sitta och förhålla hela tiden heller.
 
Det var först sista kvarten som hon blev ridbar, men då blev hon riktigt fin! I sista travpasset gick hon till och med i form. <3 Då var jag lycklig igen. Om jag bara hade sluppit de där första fyrtiofem minuterna av hysteriskt studsande...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0