Ariel 3525

I lördags skrittade vi ut för ett rejält power walk-pass. Vi kom till grannens gårdsplan, sedan tvärstannade Ariel och förklarade att det var någonting i skogen! :-O Jag tänkte be henne gå framåt igen, men innan jag hann skänkla så klev det upp tre rådjur på vägen, kikade lite på Ariel och gick sedan över vägen och vidare i skogen. Det är så häftigt att de är orädda för hästar och att Ariel inte blir rädd utan bara låter mig få njuta av de vackra djuren. <3 Hon ville egentligen följa efter dem sedan, men matte envisades med att fortsätta på grusvägen. ;-)

 

Planen var att klättra i branta backen, men Ariel ville så gärna svänga vänster på Hammarvägen istället för att gå rakt fram på skoterleden, så jag föll till föga och lät henne göra det. ;-)

 

Underlaget var helt perfekt, någon hade kört med bil hela Hammarvägen, så Ariel kunde gå i hjulspåren där det var en jämn isskorpa som broddarna fick bra fäste i. Jag kunde därför se till att hon jobbade på ordentligt i skritten, blev totalt 6,24 km på 70 min dvs 5,4 km/h. Perfekt skrittempo för Ariel. 

 

Jag hade pulsmätaren på henne, men den var tyvärr glapp. :-/ När Ariel var på träningsläger i Hammar 2011 så fastnade hon med pulsmätaren och slet sönder en kabel. Den har pappa lagat med sockerbit, men ibland blir det lite glapp, så jag får skruva upp och justera. Får testa att göra det igen. Om jag använde pulsmätaren varje vecka skulle jag kosta på mig en ny, men nu blir det så sällan så det får vara. :-P

 

När jag väl gett upp pulsmätaren var mitt fokus på att inverka rätt på Ariel. Dvs följa med med sitsen och endast driva med den skänkel som kunde påverka bakbenet som skulle lyftas. Inte så svårt som jag trodde, för det ger sig naturligt när jag är fokuserad vilken skänkel det blir. :-)

 

Ariels fokus var att hela tiden jobba genom kroppen och hålla igång, vilket snitthastigheten visade att hon gjorde riktigt bra. :-)