Ariel 3525

Igår var jag inte särskilt laddad att rida, så vis av erfarenhet borde jag ha låtit bli. Men jag masade mig ut iaf och när Ariel kom travandes med spetsade öron, så kände jag mig tvungen. Hon var pepp, så då fick jag försöka bli pepp. Men det gick förstås sådär. ;-)

 

Vi hade både runkeeper och pulsmätare igång och provade det första seriösa träningspasset. Enda kruxet var att vi även hade hoppsadel och det var ett tag sedan jag red ordentligt i en sådan. Aj aj vilken värk jag fick i benen!

 

Vi skrittade genom skogen (fortfarande ganska mycket blötsnö att pulsa i) och travade igång på Käbbovägen. Ariel var på tårna och jag var tyvärr alldeles för fokuserad på pulsmätaren. Det kände förstås Ariel av, vilket gjorde henne ännu mer på tårna. Så pass att hon kastade sig i sidled en gång. Vilket hon i princip aldrig gör.

 

Vi kom iaf till sist förbi "farligheterna" i spänd trav och sedan varvade hon ned successivt. Galopperade fyra minuter, sen var jag helt slut ffa i utsidan av vaderna. Så skritt varvat med galopp fick det bli, men inte alls så mkt galopp som jag tänkt mig.

 

Ariel var nöjd när vi skrittade hemåt, jag var nöjd då jag lyckats få henne fokuserad på mig i traven förbi "farligheterna" igen. Totalt var vi ute 50 min och det blev 6 min galopp under det passet. Får försöka se det positiva i att jag kommer bli mer tränad ju längre tid vi håller på och att jag iaf orkar galoppera längre tid än man är inne på hoppbanan.

 

Glömde däremot kolla pulsen efter tio minuters paus, så det fick bli ett ungefärligt värde. Lärdom till nästa gång blir att det är mycket roligare när S och Gina är med som sällskap, jag måste ha ett ljudlarm på pulsmätare så jag inte behöver kolla på den och jag behöver vara superlugn och trygg (samt fokuserad) när Ariel är spänd och tittig.